Kapitel 2 uppgifter
1. Det salutogena perspektivet fokuserar på faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa. Motsatsen till salutogenes är patogenes, som försöker förklara varför människor blir sjuka. Det patogena perspektivet som fokuserar på ohälsa och sjukdom, genomsyrar fortfarande en stor del av sjukvården.
2. Ett exempel kan vara att en stressad ensamstående tvåbarnsföräldern som har behov av fysisk aktivitet men som inte hittar någon kvällstid till detta. En positiv coping skulle vara att tillfredställa behovet genom att börja gå eller cykla till jobbet.Negativ coping är om föräldern tar sig ett par starköl varje kväll då barnen har somnat för att kunna unna sig något. För att kunna ändra beteenden som är negativa måste man vara medveten om varför man agerar på ett visst sätt och vilka konsekvenser det kan få.
3. Anpassning är ett begrepp som hänger nära samman med coping. I båda fallen agerar man på ungefär samma sätt. Men att göra en eller flera mindre anpassningar är oftast lindingare än att behöva tillämpa coping. Det kan handla om mycket små förändringar för att man ska kunna anpassa sig och rätt utnyttja sina resurser och förutsättningar. Coping kräver mer omfattade omställningar för att man ska kunna tillvarata livets möjligheter.
4. Inre motivation är att vi gör något för att vi har en inre drivkradt, en egen vilja att göra det. Vi gör inte det för att vi måste utan för att vi vill. Yttre motivation handlar däremot om att vi gör något för att någon annan vill det. Eller för att vi ska få en belöning eller en ersättning. Det kan vara i form av betyg, lön, berömmelse eller erkännande.
5. Begriplighet: Om du förstår inre och yttre information så har du lättare att få ett samanhang i livet.
Hanterbarhet: Om du har tillräckligt med resurser att hantera krav du får på dig så kommer du klara dig lättare.
Meningsfullhet: Att man ska vara delaktig och engagerad, då känner man sig mer motiverad.
6. En livstil är hur du väljer att leva ditt liv. En hälsosam livstil skulle jag säga är när man äter bra mat, motionerar regelbundet, inte röker och i allmänhet har kontroll över sitt liv och har ett bra välbefinnande. En ohälsosam livsstil är tex de som är alkoholister eller missbrukare.
7. Livsåskådning är den syn man har på hur ens liv ska vara.
Hanterbarhet: Om du har tillräckligt med resurser att hantera krav du får på dig så kommer du klara dig lättare.
Meningsfullhet: Att man ska vara delaktig och engagerad, då känner man sig mer motiverad.
6. En livstil är hur du väljer att leva ditt liv. En hälsosam livstil skulle jag säga är när man äter bra mat, motionerar regelbundet, inte röker och i allmänhet har kontroll över sitt liv och har ett bra välbefinnande. En ohälsosam livsstil är tex de som är alkoholister eller missbrukare.
7. Livsåskådning är den syn man har på hur ens liv ska vara.
8. Jag skulle då välja sömnvanor. Jag sover väldigt bra och får tillräckligt med sömn. Jag lägger mig alltid i tid när jag har skola. Brukar komma i säng runt 9-10 tiden på kvällarna och när jag får tillräckligt med sömn blir det lättare att komma upp ur sängen och komma iväg till skolan. Då orkar jag också mer. Om jag lägger mig väldigt sent på en vardag när jag ska upp till skolan så blir det jätte jobbigt för mig att komma upp på morgonen. Då ligger jag kvar i sängen och försover mig. Men jag tycker att mina sömnvanor fungerar bra.
9. Jag har försökt att göra en förändring på mina kostvanor. Det har jag försökt att göra många gånger i mitt liv men har aldrig riktigt lyckats. Jag har bestämt mig flera gånger med att börja äta nyttigare mat och sluta med det onyttiga som snabbmat. Till exempel Mc'donalds. Men när jag väl kommit till det statiet så blir det ändå att jag äter det där onyttiga. För övrigt tycker jag att jag äter rätt bra, oftast. Jag äter även alltid grönsaker till maten vilket jag är uppväxt med att behöva göra. Och i min familj varierar vi maten bra så att det inte blir samma hela tiden. Men ibland händer det att jag äter det där onyttiga och det är just det jag vill ändra på. Så ett försök till skulle jag vilja göra!
Instuderingsfrågor
Instuderingsuppgifter
1. På mig stämmer det in väldigt bra. Jag känner rätt ofta positiva tankar om mig själv. Men ibland kan jag också känna negativa. Men min koncentrationsförmåga är inte ofta på topp. Det beror på om jag är intresserad av själva ämnet eller inte.
2. Allmänt självförtroende är den allmänna trygghet man har inom sig. Denna grundtrygghet grundläggs tidigt i livet och följer dig resten av livet, obereoende av vilka vägar man väljer att följa. Det andra sorters självförtroende kallar vi för det specifika självförtroendet och det är det man har i speciella situationer. Kan vara när man skriver prov eller håller ett tal inför människor.
3. Nej jag tycker inte att det stämmer in. Inte alltid. För vissa är bättre på vissa saker än andra.
4. Detta innebär att om någon förväntar sig att man ska göra bra ifrån sig så gör man precis det.
5. Detta innebär att man sätter realistiska mål på sig själv.
6. Styrka, trygghet och kontroll.
7. Ett lågt självförtroende kännetecknas av att man är rädd inför prestationen. Man är då rädd för att misslyckas och känner sig som en förlorare. Man tänker då jag vill inte, jag avstår eller jag låter någon annan göra det. Falsk självförtroende kännetecknas av att man har en overklig, förvriden bild av sig själv. En tugg yttre fasad vsar upp för att dölja sin rädsla och änglsan.
8. KASAM innebär känslan av sammanhang. Att finna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i tillvaron.
9. Man utgår ifrån personens egna erfarenheter, kunskaper, ambitioner och vilja.
10. Jag tror att det grundläggs från ens egna uppväxt. Självkänsla och självbild är något som ändras hela tiden däremot. Ett exempel kan vara att du alltid varit sund och haft en normal bild över din kropp men plötsligt blir du ätstörd ändå. Spelar ingen roll hur väl du vet om faran du kan ändå bli sjuk.
11. Den kan man bygga upp genom att försöka ändra idealen alt. sluta lyssna på vad media/samhället säger. Istället kan man skapa sig sin egna bild.
12. Se över vad som är viktigt i ens liv och sen huruvida de är tillgodosedda i ens liv.
13. Naturbaserade aktiviteter: promenader, trädgårdsarbete, fiske, jakt osv.
14. Man får bättre sömn, starkare skelett, ökad ämnesomsättning, lägre vilopuls, ökat välbefinnande, ökad muskelstyrka, förbättrad rörlighet och mycket mer!
15. Att man aldrig ifrågasätter personens upplevelse, förstår att alla är olika, är en god lyssnare/visar intresse, aldrig försöka ställa en diagnos.
16. Typ A är väldigt upp i varv hela tiden, blir arg lätt, är tävlingsinriktad osv. B är då lugnare och har lättare att hantera stressiga situationer.
17. Det innebär att man är uppe i varv, svårt att sova, ständigt sjuk, trött, nedstämd, minnesstörningar osv.
18. Då kan man uppsöka en kurator eller liknande, försöka se över sin arbetssituation, ta bort måsten man har i sitt liv, se över kosthållningen, skapa tid för vila och återhämtning, prata igenom ens situation med någon osv.