Hur hälsoprojektet har gått

Det har nu gått 1,5 månad sedan jag planerade mitt hälsoprojekt och hur det skulle se ut. Mitt största mål var då att jag skulle börja äta frukost varje morgon för att få energi och orka med skolan. Eftersom jag har haft praktik och börjat 7 de flesta mornarna så har det varit väldigt viktigt för mig att få energi så att jag kan orka jobba i 8 timmar/dag. Jag lyckades ta mig upp på morgon en timme tidigare. Det har faktiskt funkat väldigt bra för mig med den delen och det var när jag började känna mig mer piggare och orkade mer som jag såg resultat. Dessutom är mina matvanor som vanligt. Jag äter ungefär 5 gånger/dag som jag skulle och det kan faktiskt variera mellan nyttigt och onyttigt. Det händer någon gång att jag äter lite skräpmat men jag har minskat ner på det. 
 
När det gäller min kondition så har jag slarvat lite med det. Jag har inte orkat ta mig till gymmet 2 gånger i veckan som var ett utav mina mål. Däremot har jag gått ut och gått och gjort lite övningar ute med en kompis. Det är lättare för mig att gå ut och träna istället för att gå till gymmet. 
 
Och slutligen har jag märkt att jag mår bättre när jag äter frukost på morgonen och också när jag går ut och går i det fina vädret. Så det kommer jag att fortsätta med. Jag tror inte jag kommer att träna de där 2 gångerna i veckan på gymmet utan nu när sommaren är påväg så kommer jag att gå ut och springa/gå och göra övningar. Och det mår jag bra utav. Jag är faktiskt nöjd på resultaten!

Hälsoproblem i samhället.

Jag tänkte börja med att berätta om ett av de största hälsoproblemen som vi har i samhället just idag. Ett utav dom är att vi är alldeles för överviktiga och lider av olika sjukdomar till följd av fettma. Dessutom har vi idag en mycket större chans för att få diabetes och hjärt-och kärl sjukdomar. Och den risken har ökat mycket de senaste åren. Varför är det så? Jo allt handlar om våran livsstil. Hur vi människor lever idag. Vi rör på oss alldeles för lite och vi äter inte den maten som vår kropp egentligen behöver. Istället för att gå ut och motionera så ligger vi framför tvn eller sitter framför datan. Vi väljer bort den nyttiga maten som vår kropp egentlien behöver mot skräpmaten. Skräpmaten idag har för hög fetthalt. Folk är alldeles för lata för att planera, köpa och laga nyttig mat. Vi köper skräpmaten därför att den är redan färdig och den går fort att äta. Vi vill helt enkelt spara tid. Detta problem har funnits mycket länge i USA. 
 
Vad ska vi göra för att motverka detta problem?
 
För att motverka dessa problem så måste vi var och en ändra vår livsstil. Det handlar bara om viljan. Vi måste vilja ändra vår livsstil. Vi måste lägga ner mer tid på oss själva. Media kan också hjälpa till genom att informera mer om hälsa och dess betydelse. Jag tror att också att alkoholen har en dålig inverkan på kropp och själ och den kan också vara orsak till fettma och psykisk ohälsa. Därför tycker jag att vi borde minska på alkohol intaget. Vi vuxna är förebilder för våra barn och därför tycker jag att vi borde själva ha bra rutiner och matvanor. Samma är det när det gäller motion och att vi borde röra på oss mer. Vi kan tillexempel se till att våra barn medverkar i någon sport aktivitet. Vi kan också ta ut dom på cykelturer, promenader och löprundor. Vi ska helt enkelt lära dom att vi måste röra på oss och inte ligga framför tvn. Barnen tar efter oss våra rutiner och matvanor och därför tycker jag att vi borde ändra på allt så att dom kan lära sig det som är rätt för vår hälsa. 
 
 

Organisera och planera

1. Behov
Mitt behov är att bli sundare och få en bättre kondition så att jag ska orka med mera. Jag vill framförallt få bättre matvanor. Mitt största behov är att börja äta frukost varje morgon innan jag går till skolan eftersom jag presterar mycket bättre då. 
 
2. Mål 
Mitt huvudmål är att jag ska börja äta frukost, att det ska vara något jag alltid gör. Sen vill jag gärna sluta äta så mycket skräptmat så ofta som jag gör och det kan jag undvika genom att äta frukost - då känner jag inte det starka suget av skräptmat och genom att inte besöka tex mc'donalds så ofta. 
 
Jag vill även få bättre kondis och det kan jag få genom att träna 1-3 gånger i veckan, gå/jogga utomhus eller på gymmet. 
 
3. Arbetssätt
Äta frukost helt enkelt och träna.
 
4. Resultat
Resultat kommer jag märka när jag helt enkelt mår bättre. 
 
5. Utvärdering och förbättring 
inga resultat än
 
 

Hälsoinsperatör

Jag har tänkt ut vad mitt hälsoinsperatörprojekt ska se ut och jag har nu kommit fram till att jag vill förbättra mina matvanor och börja så att jag kan få en bra kondition.Till att börja med så tänkte jag att jag kan börja med minst 2 gånger i vecka att gå till gymmet. Då blir det lättare och när jag har lyckats med det kan jag börja trappa upp med 3 gånger. Jag har väldigt lätt att tappa motivationen om det blir för mycket. Jag vill också förbättra mina matvanor. Jag små äter alldeles för mycket och ibland väldigt onyttiga saker När det gäller träningen så vill jag få en riktigt bra kondition och fastare kropp. Men mitt mål är konditionen. 
 
Min plan för träningen kommer att se ut såhär:
Måndag: Kondition
Onsdag: Styrketräning+kondition
 
När det gäller matvanorna så till att börja med tänkte jag ta lite hjälp av kost pyramiden. Jag vill som sagt bli nyttigare och sluta helt och hållet med skräpmat. Jag har tänkt att lägga ut en plan för hur jag ska äta och vad jag ska äta. Jag vill börja med att äta högst 5 gånger om dagen. Då blir det alltså frukost, lunch, middag, mellanmål och något på kvällen. Såhär tänkte jag lägga upp hur och vad jag ska äta:
 
Frukost: Ägg macka, fil och flingor (ibland havregrynsgröt)
Lunch: Vad som helst som är kött, potatis pasta eller ris och sallad
Mellanmål:En macka eller fruktsallad
Middag: Samma som lunch
Kvällsmål: Macka eller en frukt
 
Vad försöker jag uppnå?
Det jag försöker uppnå med det här är att jag vill få bättre mat vanor och få en bättre kondition. Jag är inte direkt ute efter att få en snygg kropp utan det viktigaste för mig är att jag ska må bra i själen. Jag presterar mycket bättre när jag äter rätt eftersom jag orkar mer då. Samma sak är det när jag tränar. Mitt största mål är att jag ska börja äta frukost varje morgon. Det kan hända att jag hoppar över den när jag har skola. Om jag börjar äta frukost varje morgon kan det också bli lättare för mig att minska ner på skräp maten. Efter det är mitt mål att börja träna mer och få en bättre kondition. 
 
Hur ska jag gå tillväga?
Eftersom mitt största mål är att börja äta frukost så ska jag ta mig tid till att gå upp tidigare på morgonen eftersom jag inte hinner alltid. Efter det tänkte jag börja med att börja träna 2 gånger i veckan. 
 
Hur ska jag veta om jag har lyckats?
Det är då jag börjar känna mig piggare och orkar mera, t.ex. i skolan. Och när jag väl lyckas ta mig till gymmet och gör det jag ska så vet jag att jag har lyckats. 
 

Kapitel 2 uppgifter

1. Det salutogena perspektivet fokuserar på faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa. Motsatsen till salutogenes är patogenes, som försöker förklara varför människor blir sjuka. Det patogena perspektivet som fokuserar på ohälsa och sjukdom, genomsyrar fortfarande en stor del av sjukvården. 
 
2. Ett exempel kan vara att en stressad ensamstående tvåbarnsföräldern som har behov av fysisk aktivitet men som inte hittar någon kvällstid till detta. En positiv coping skulle vara att tillfredställa behovet genom att börja gå eller cykla till jobbet.Negativ coping är om föräldern tar sig ett par starköl varje kväll då barnen har somnat för att kunna unna sig något. För att kunna ändra beteenden som är negativa måste man vara medveten om varför man agerar på ett visst sätt och vilka konsekvenser det kan få. 
 
3. Anpassning är ett begrepp som hänger nära samman med coping. I båda fallen agerar man på ungefär samma sätt. Men att göra en eller flera mindre anpassningar är oftast lindingare än att behöva tillämpa coping. Det kan handla om mycket små förändringar för att man ska kunna anpassa sig och rätt utnyttja sina resurser och förutsättningar. Coping kräver mer omfattade omställningar för att man ska kunna tillvarata livets möjligheter. 
 
4. Inre motivation är att vi gör något för att vi har en inre drivkradt, en egen vilja att göra det. Vi gör inte det för att vi måste utan för att vi vill. Yttre motivation handlar däremot om att vi gör något för att någon annan vill det. Eller för att vi ska få en belöning eller en ersättning. Det kan vara i form av betyg, lön, berömmelse eller erkännande. 
 
5. Begriplighet: Om du förstår inre och yttre information så har du lättare att få ett samanhang i livet.
Hanterbarhet: Om du har tillräckligt med resurser att hantera krav du får på dig så kommer du klara dig lättare.
Meningsfullhet: Att man ska vara delaktig och engagerad, då känner man sig mer motiverad.

6. En livstil är hur du väljer att leva ditt liv. En hälsosam livstil skulle jag säga är när man äter bra mat, motionerar regelbundet, inte röker och i allmänhet har kontroll över sitt liv och har ett bra välbefinnande. En ohälsosam livsstil är tex de som är alkoholister eller missbrukare.

7. Livsåskådning är den syn man har på hur ens liv ska vara.
 
8. Jag skulle då välja sömnvanor. Jag sover väldigt bra och får tillräckligt med sömn. Jag lägger mig alltid i tid när jag har skola. Brukar komma i säng runt 9-10 tiden på kvällarna och när jag får tillräckligt med sömn blir det lättare att komma upp ur sängen och komma iväg till skolan. Då orkar jag också mer. Om jag lägger mig väldigt sent på en vardag när jag ska upp till skolan så blir det jätte jobbigt för mig att komma upp på morgonen. Då ligger jag kvar i sängen och försover mig. Men jag tycker att mina sömnvanor fungerar bra. 
 
9. Jag har försökt att göra en förändring på mina kostvanor. Det har jag försökt att göra många gånger i mitt liv men har aldrig riktigt lyckats. Jag har bestämt mig flera gånger med att börja äta nyttigare mat och sluta med det onyttiga som snabbmat. Till exempel Mc'donalds. Men när jag väl kommit till det statiet så blir det ändå att jag äter det där onyttiga. För övrigt tycker jag att jag äter rätt bra, oftast. Jag äter även alltid grönsaker till maten vilket jag är uppväxt med att behöva göra. Och i min familj varierar vi maten bra så att det inte blir samma hela tiden. Men ibland händer det att jag äter det där onyttiga och det är just det jag vill ändra på. Så ett försök till skulle jag vilja göra! 

Instuderingsfrågor

Instuderingsuppgifter
 
1. På mig stämmer det in väldigt bra. Jag känner rätt ofta positiva tankar om mig själv. Men ibland kan jag också känna negativa. Men min koncentrationsförmåga är inte ofta på topp. Det beror på om jag är intresserad av själva ämnet eller inte. 

2. Allmänt självförtroende är den allmänna trygghet man har inom sig. Denna grundtrygghet grundläggs tidigt i livet och följer dig resten av livet, obereoende av vilka vägar man väljer att följa. Det andra sorters självförtroende kallar vi för det specifika självförtroendet och det är det man har i speciella situationer. Kan vara när man skriver prov eller håller ett tal inför människor. 

3. Nej jag tycker inte att det stämmer in. Inte alltid. För vissa är bättre på vissa saker än andra.
 
4. Detta innebär att om någon förväntar sig att man ska göra bra ifrån sig så gör man precis det.
 
5. Detta innebär att man sätter realistiska mål på sig själv.
 
6. Styrka, trygghet och kontroll. 
 
7. Ett lågt självförtroende kännetecknas av att man är rädd inför prestationen. Man är då rädd för att misslyckas och känner sig som en förlorare. Man tänker då jag vill inte, jag avstår eller jag låter någon annan göra det. Falsk självförtroende kännetecknas av att man har en overklig, förvriden bild av sig själv. En tugg yttre fasad vsar upp för att dölja sin rädsla och änglsan. 
 
8. KASAM innebär känslan av sammanhang. Att finna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i tillvaron. 
 
9. Man utgår ifrån personens egna erfarenheter, kunskaper, ambitioner och vilja.
 
10. Jag tror att det grundläggs från ens egna uppväxt. Självkänsla och självbild är något som ändras hela tiden däremot. Ett exempel kan vara att du alltid varit sund och haft en normal bild över din kropp men plötsligt blir du ätstörd ändå. Spelar ingen roll hur väl du vet om faran du kan ändå bli sjuk.
 
11. Den kan man bygga upp genom att försöka ändra idealen alt. sluta lyssna på vad media/samhället säger. Istället kan man skapa sig sin egna bild.
 
12.  Se över vad som är viktigt i ens liv och sen huruvida de är tillgodosedda i ens liv.
 
13. Naturbaserade aktiviteter: promenader, trädgårdsarbete, fiske, jakt osv.
 
14. Man får bättre sömn, starkare skelett, ökad ämnesomsättning, lägre vilopuls, ökat välbefinnande, ökad muskelstyrka, förbättrad rörlighet och mycket mer!
 
15. Att man aldrig ifrågasätter personens upplevelse, förstår att alla är olika, är en god lyssnare/visar intresse, aldrig försöka ställa en diagnos.
 
16. Typ A är väldigt upp i varv hela tiden, blir arg lätt, är tävlingsinriktad osv. B är då lugnare och har lättare att hantera stressiga situationer.
 
17. Det innebär att man är uppe i varv, svårt att sova, ständigt sjuk, trött, nedstämd, minnesstörningar osv.
 
18. Då kan man uppsöka en kurator eller liknande, försöka se över sin arbetssituation, ta bort måsten man har i sitt liv, se över kosthållningen, skapa tid för vila och återhämtning, prata igenom ens situation med någon osv.
 

Välkommen till min nya blogg!

Mitt första inlägg.